stars can't shine without darkness

tycker det är viktigt att ha drömmar och mål. hur ung eller gammal man än är. vill man, så kan man. och bara genom att tro på sig själv så har man kommit halvvägs. det behöver inte vara världens jättegrej, bara något man skulle bli lyckligare av och något som får en att må bättre och se ljusare på saker. det klassiska exemplet som är så sant, tänk på människor i alla fattiga länder som drömmer, vill och hoppas på en endaste liten chans och skulle ta den direkt? DU har tusen olika chanser i det här landet, men sitter istället kvar på samma ställe och är upptagen med att tänka "det kommer ändå inte gå", "jag klarar det inte" "jag ids inte nu" osv. för oss är det enda problemet att våga, vilja och ta tag i saken! sorgligt nästan att tänka på det. lev för dom som inte kan!

tänk vad allt skulle vara mycket bättre om alla kunde acceptera och tro på sig själva, ingen skulle känna behov av att vara "bättre" än någon annan då. jag vet och ser många runt omkring som tror dom är något högre och bättre och tycker att dom har rätt att trycka ner andra på olika vis, och ser direkt, innan dom ens öppnat munnen att dom inte har mycket till självförtroende i sig själva. sånt syns i blicken och på kroppsspråket utan att jag ens känner personen. väldigt tråkigt. men innan du kan börja göra andra glada, så måste du lära dig att göra dig själv glad först. och när du börjar le åt dig själv, så kommer du automatiskt le åt andra också. tänk på varje liten egenskap som gör att just du är DU.