JAG VILL KÄNNA ALLT SOM GÅR ATT KÄNNA, MEN INGENTING KÄNNS

snälla, gå bara din egen väg och låt mig gå min på egen hand. för sån är jag

det finns väl inget som är lika inspirationsdödande som facebook? vad folk än skriver, vem det än är och vad det än handlar om så blir jag så himla deprimerad och får lov att stänga ner skiten för att livshoppet ska få en chans att komma tillbaka. - ja precis, varför tar jag inte bara bort kontot då? jo, för att jag skulle sakna det där ploppljudet i chatten och pirret då man ser det där namnet blinka i fliken längst upp medans man läser någon ointressant blogg. så var det med det.

imorgon ska jag gå till min kommande praktikplats för att bestämma tider och sådant. praktiken är något jag verkligen ser framemot, några veckors paus ifrån skolan och en chans att ta igen alla rester utan att det regnar mer över en. och snart är det VÅR. kärlek på dig livet, puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback